Innehållet på denna webbplats är resultatet av ett gemensamt arbete mellan Akademikerförbunden och Almega. Materialet ska ses som en vision för framtida kollektivavtal. Mycket av materialet kan också användas som inspiration och stöd för chefer, anställda, medarbetare och lokala akademikerföreningar. Läs mer på Om framtidens arbete.

Jämställdheten och digitaliseringen

Dagens teknik möjliggör att det i många yrkesroller är lämpligt att arbeta var som helst och på det sätt som passar bäst för uppgiften. Företagen utrustar medarbetarna med teknik som skall göra deras arbete så flexibelt och produktivt som möjligt, som smarta telefoner, bärbara datorer, surfplattor och molnlösningar för dokument och samarbetsytor. Det har visat sig vara extra värdefullt för kvinnor att kunna arbeta flexibelt.

Studier i ämnet

Studier i ämnet

Ett flertal studier pekar på att det gränslösa arbetet/det flexibla arbetssättet kan påverka jämställdhet positivt.
Vi har bla tagit del av forskningsresultat från Christina Håkansson1, som menar att kvinnor i någon mån möter andra förutsättningar än män i arbetslivet. Den mest uppenbara skill­naden är konsekvenserna av att ha familj, som inte bara utgör ett naturligt avbrott i karriären under spädbarnstiden – den påverkar också förutsättningarna för arbetet många år efter det. Håkansson belyser hur vår tekniska utveckling möjliggjort ökad produktivitet genom flexibelt arbete, vilket kan medföra nya sätt att hantera familjerestriktionerna. Om man kan vara produktiv på fler ställen än på den faktiska arbetsplatsen och dela upp arbetstiden över dagen, tex genom  att förlägga en del av arbetet till kvällar eller helger, skapas utrymme för åtaganden i familjen, och individer som är bundna av tidsrestriktioner kan totalt sett arbeta mer, vilket också kan påverka vilken typ av arbete man väljer. Att öka möjligheterna för flexibelt arbete, men också att lätta på kvinnors familje­restriktioner genom att dela mer lika, kan därmed ge stora effekter i termer av lön och karriär.

Juseks undersökning tillsammans med Novus visar att många medlemmar värdesätter att själva kunna bestämma var och när man arbetar, och ser det som en möjlighet snarare än en stressfaktor. Detta uppger kvinnliga chefer i högre utsträckning än sina manliga kollegor. Kvinnliga chefer värdesätter därför också tekniken mer än manliga chefer gör; i Juseks undersökning svarade 77 procent att deras arbete underlättas av att kunna jobba och samtidigt vara hemma med sjukt barn. Motsvarande andel för manliga chefer var 73 procent.

Från Christine Mellners2 forskning vet vi att när kvinnor lyckas kombinera flexibelt arbete med privatliv, blir ”integrerare”, är de mer framgångsrika och trivs bättre med den lösningen än vad män gör. Flexibelt arbete har med andra ord alla möjligheter att bli en viktig del i utvecklingen mot ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Mellner konstaterar i sin under­sökning att en viktig förutsättning för lyckad integrering är att medarbetaren kan sätta gränser genom att själv kunna avgöra när en arbetsuppgift är slutförd och inte överarbeta. Att ha förmåga att arbeta självständigt, att själv kunna organisera sitt arbete och effektivt kunna säga nej är viktiga faktorer i det avseendet. Utan gränssättning ökar risken betydligt för stress, ohälsa och obalans i livet för den som arbetar gränslöst. En av Mellners slutsatser av undersökningen är att en lyckad integrering av arbete och övrigt liv tycks optimalt för hälsa och balans i livet, särskilt för kvinnor.

Även för kvinnor som är chefer är flexibilitet i arbetslivet avgörande. I Kairos Futures nya undersökning Stjärnkraft3 från maj 2014, om hur erfarna kvinnliga ledare ser på arbetslivet, har man tittat på vilka de viktigaste faktorerna är när kvinnliga chefer väljer arbetsgivare. Respondenterna i rapporten anser att tydliga karriärplaner och flexibilitet skulle underlätta chefsrollen mest.  Studien ger en hint om vad som krävs för att öka jämställdheten och få fler kvinnor att välja chefsyrket. Kvinnliga ledare anser att den viktigaste åtgärden för att få en mer jämställd arbetsplats är ett trovärdigt engagemang hos VD och ledningen i jämställdhetsfrågor.


1Artikeln baseras på kapitlet ”solving the Puzzle – Hours constraints, technical change and female Labor supply” i avhandlingen ”Changes in Workplaces and Careers” (Håkansson 2013) som lades fram vid Stockholms universitet i april 2013. Christina Håkansson är doktor i nationalekonomi och ekonom på Sveriges Riksbank. Hennes forskning är inriktad på produktivitet, humankapital, familjeekonomi och arbetsmarknad.

2Christin Mellner, doktor i psykologi och arbetslivsforskare, Stockholms universitet.

3Kairos Future och studien Stjärnkraft maj 2014. Studien innehåller resultat från en omfattande undersökning där 2 000 erfarna kvinnliga ledare inom privat och offentlig sektor deltagit.